Tax på vift

När jag kom hem idag hörde jag ett ljud i rabatten. Beckmörket har ju redan anlänt vid femsnåret när min färd från jobbet går till ända (och när den börjar för den delen) så jag såg inte vad det var men tänkte att det nog var en igelkott.

Det var det inte. Plötsligt dök det upp en rar liten tax och ville ha uppmärksamhet. Det fanns inte en människa så långt ögat kunde nå så jag tänkte att jag nog gjorde bäst i att knacka på hos grannen som jag vet har taxar. Grannen öppnar, en gammal tax hoppar fram och skäller på mig och grannen tittar uppfodrande på mig med en min som säger "vad tusan vill du?!". Jag frågade om det var hans tax. Då plirade gubben med ögonen och sa "jaaa, det är det nog. Jag har ju två".

NOG?!

Jag har ju två?!

Sen ignorerade gubben mig fullständigt och pratade med sina två taxar istället. En liten smula irriterad och med en stor portion uppgivenhet fortsatte jag och mina matkassar upp för trapporna. När jag stängde min dörr stod gubben fortfarande kvar på sin våning och försökte mota in sina taxar i lägenheten...